Hur fungerar en kortterminal?

Varje kortbetalning involverar fyra aktörer:

1. Kortinnehavaren (kunden) – personen som betalar med kort.

2. Handlaren (du) – företaget som tar emot betalningen via terminalen.

3. Kortinlösaren (acquiring bank) – det bolag som hanterar pengatransaktionen åt dig. Exempel: Nets, Worldline, Adyen. De tar emot pengarna från kundens bank och sätter in dem på ditt företagskonto.

4. Kortutgivaren (issuing bank) – kundens bank som har gett ut kortet. SEB, Nordea, Handelsbanken etc. De kontrollerar att det finns pengar på kontot och godkänner transaktionen.

Dessutom finns kortnätverken (Visa, Mastercard) som sätter reglerna och infrastrukturen för transaktionerna.

Allt börjar med att terminalen läser kortets information. Det finns tre metoder:

EMV-chip (kontaktkort)

Kortet sätts in i terminalen. Chippet genererar en unik transaktionskod för varje betalning, vilket gör det mycket säkert. Processen tar 3–5 sekunder. EMV-standarden är uppkallad efter Europay, Mastercard och Visa.

NFC – kontaktlös betalning

Kortet, telefonen eller smartklockan hålls nära terminalen (inom 4 cm). Terminalen och kortet kommunicerar via radiovågor. Snabbast av alla metoder – 1–2 sekunder. Vid belopp under 400 kr krävs ingen PIN-kod.

Magnetremsa

Den äldsta tekniken. Kortet dras genom terminalen. Magnetremsan innehåller statisk data, vilket gör den mer sårbar för kopiering (skimming). Används allt mer sällan i Sverige.

När kortdata har lästs skickar terminalen en auktoriseringsförfrågan. Så här ser kedjan ut:

Terminal → Betalningsprocessor (t.ex. Nets) → Kortnätverk (Visa/Mastercard) → Kortutgivare (kundens bank)

Banken kontrollerar:

• Att kortet är giltigt och inte spärrat

• Att det finns tillräckligt med pengar (debetkort) eller kredit (kreditkort)

• Att transaktionen inte uppvisar bedrägligt mönster

Om allt ser bra ut skickas ett godkännande tillbaka via samma kedja. Hela processen tar typiskt 1–3 sekunder.

Om betalningen nekas visas ett felmeddelande på terminalen. Vanliga orsaker: otillräckligt saldo, spärrat kort, eller att den kumulativa gränsen för kontaktlösa betalningar utan PIN har nåtts.

Efter godkänd transaktion genererar terminalen ett kvitto. Det kan ske på tre sätt:

• Papperskvitto – terminalen skriver ut ett fysiskt kvitto (vanligast i butik)

• Digitalt kvitto – skickas via e-post eller SMS (vanligt med SumUp och Zettle)

• Inget kvitto – kunden väljer att avstå (terminalen frågar ibland)

Enligt svensk lag behöver du som företagare spara transaktionsloggar, men kunden har alltid rätt att begära kvitto.

Godkännandet i steg 2 betyder att betalningen är reserverad – men pengarna har inte flyttats ännu. Det sker i två steg:

Clearing

I slutet av varje dag samlar terminalen (eller betalningsprocessorn) ihop alla genomförda transaktioner och skickar dem för clearing. Kortnätverket beräknar vad varje part ska betala och ta emot.

Settlement (avräkning)

Pengarna överförs faktiskt mellan bankerna. Kortinlösaren drar av sina avgifter och sätter in resterande belopp på ditt företagskonto.

Tidsram:

• SumUp/Zettle: 1–2 bankdagar

• Nets: 1–3 bankdagar

• Vissa leverantörer erbjuder samma dag vid extra avgift

Moderna terminaler har olika sätt att hantera tillfälliga avbrott:

Store-and-forward: Terminalen sparar transaktionen lokalt och skickar den för auktorisering när anslutningen återkommer. Risken är att kortet kan ha blivit spärrat eller fått otillräckligt saldo under tiden.

Offline-läge: Vissa terminaler tillåter transaktioner under ett visst belopp utan realtidsverifiering. Det innebär en risk för handlaren, men möjliggör betalning vid kortvariga nätavbrott.

Grundregeln: Välj alltid en terminal med stabil anslutning. Ethernet är mest pålitligt. 4G fungerar bra utomhus. Wi-Fi är en bra mellanväg om nätverket är stabilt.